Bankerna håvar in rekordvinster – hushållen pressas trots Riksbankens räntesänkning

Varför gör inte regeringen något när bankerna ignonera Riksbankens räntesäkningar?

Sverige står inför ett ekonomiskt dilemma.
Riksbanken har inlett räntesänkningar i hopp om att stimulera ekonomin och ge hushållen en efterlängtad lättnad. Men bankerna – både de stora och de nya – ignorerar signalen. Bolåneräntorna ligger kvar på höga nivåer, trots att förutsättningarna förändrats. Vinsterna fortsätter att rulla in – på bekostnad av vanliga människors privatekonomi. Samtidigt står regeringen märkligt passiv. Frågan är: varför agerar den inte?

Bankernas ovilja att sänka räntorna

När Riksbanken höjer räntan är bankerna snabba att följa efter – men när den sänks dröjer de. Det skapar en snedvriden marknad där konsumenterna förlorar och bankernas vinster ökar. Bara under första kvartalet 2024 redovisade de fyra storbankerna sammanlagt över 40 miljarder kronor i vinst – samtidigt som hushållen pressas av fortsatt höga lånekostnader.

Många hade hoppats att de nya bankaktörerna skulle skapa konkurrens och förbättra villkoren. Men i verkligheten erbjuder även dessa ofta lika höga eller till och med högre räntor än de traditionella bankerna. Det som i teorin skulle bli en konkurrensutsatt marknad har snarare blivit en kartelliknande ordning.

Regeringens ansvar – men inga konkreta åtgärder

Regeringen har både verktyg och mandat att agera – via Finansinspektionen, konkurrenslagstiftning och tydliga politiska signaler. Men hittills har insatserna uteblivit. Resultatet är att bankerna agerar helt frikopplat från Riksbankens penningpolitik, utan att någon ingriper.

Trots att Riksbanken sänker räntan för att stimulera ekonomin, behåller bankerna sina höga marginaler. Det är tydligt att frivillighet och självsanering inte fungerar. Regeringen borde ha agerat för länge sedan.

Konkurrens i teorin – men inte i praktiken

Marknaden för bolån har länge omgetts av tron att ökad konkurrens automatiskt gynnar konsumenterna. Men det har visat sig att även nya banker snabbt anpassat sig till storbankernas prissättning. Istället för priskrig har vi fått en stillastående marknad där alla aktörer prioriterar sina vinstmarginaler.

Att luta sig tillbaka och hoppas att marknaden korrigerar sig själv har visat sig vara ett misslyckat recept – särskilt när hushållens ekonomiska läge blir allt mer ansträngt.

Det finns handlingsutrymme – men inte politisk vilja

Det är hög tid att regeringen slutar hoppas – och istället handlar. Verktyg finns redan: konsumentskydd kan stärkas, insyn i bankernas prissättning kan lagstiftas, och reglering av räntepåslag kan övervägas. Det är inte rimligt att svenska hushåll betalar för bankernas rekordvinster.

Om regeringens tystnad beror på ideologisk ovilja att ingripa på marknaden, är det en ideologisk hållning som nu kostar vanliga människor tusenlappar varje månad.

Det är dags att sätta press på bankerna

Det handlar inte bara om ekonomi – det handlar om förtroende. Om hushållens förtroende för politiken, bankerna och hela det ekonomiska systemet. Riksbankens signaler ska inte kunna ignoreras av kommersiella aktörer utan konsekvens.

Frågan som regeringen måste besvara är: Varför gör ni ingenting när bankerna motverkar penningpolitiken?
Det är dags att sluta titta på – och börja agera.